<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0">
   <channel>
      <title>Artiklar på keryx.se</title>
      <link>http://www.keryx.se/artiklar.php</link>
      <description>Artiklar på keryx.se om olika ämnen</description>
      <language>sv-se</language>
      <pubDate>Thu, 19 Apr 2007 00:47:57 +0200</pubDate>
      <lastBuildDate>Thu, 19 Apr 2007 00:47:57 +0200</lastBuildDate>
      <docs>http://blogs.law.harvard.edu/tech/rss</docs>
      <generator>PHP-skript från Keryx (www.keryx.se)</generator>
      <managingEditor>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</managingEditor>
      <webMaster>webmaster@keryx.se (Lars Gunther)</webMaster>
      <copyright>Lars Gunther</copyright>      <item>
         <title>Vägen till tre skikt</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-47</link>
         <description>Samtliga böcker - och nästan alla hemsidor - som behandlar PHP på svenska lär dig dålig kodning.
Ett av problemen är att man inte skiljer mellan &lt;dfn&gt;presentationslogik&lt;/dfn&gt;, &lt;dfn&gt;affärslogik&lt;/dfn&gt;
och &lt;dfn&gt;dataaccesslogik&lt;/dfn&gt;.
</description>
         <pubDate>Thu, 21 Sep 2006 17:18:55 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-47</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Svårt att göra lätta siffror</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-45</link>
         <description>Detta är ett försök att sy ihop en visning av siffror på en webbplats, där siffrorna är &lt;em&gt;lättlästa&lt;/em&gt;
för vanliga användare, &lt;dfn&gt;tillgängliga&lt;/dfn&gt; för alla användare, inklusive blinda, och där det hela sköts
via php, kodad enligt &lt;q lang=&quot;en&quot; xml:lang=&quot;en&quot;&gt;best practice&lt;/q&gt;. Jag förutsätter att du som läser detta
redan är någorlunda bekant med HTML, CSS och (för dig som läser till slutet) PHP.
</description>
         <pubDate>Sun, 04 Jun 2006 08:31:02 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-45</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Församlingens hemsida</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-39</link>
         <description>      En församling som vill ha en hemsida behöver tänka igenom några frågor
      innan man sätter igång att utveckla eller köpa in dem. Man bör exempelvis
      betänka vad man har för målsättning med sin sida, hur den skall hållas
      uppdaterad och fräsch och vem som skall sköta om den. Vidare bör man
      tänka på att den skall vara tillgänglig för så många som möjligt och att
      det &lt;em&gt;system&lt;/em&gt; man väljer bör ha en livslängd på minst fem år, även
      om man då och då ändrar designen.
</description>
         <pubDate>Tue, 27 Sep 2005 05:01:40 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-39</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Give me that homepage</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-34</link>
         <description>  Hur går det till när en hemsida skickas till en webbläsare? I denna artikel skall jag försöka
  förklara det utan att förutsätta att du som läser kan några av de tekniska termerna. Låt oss
  försöka förstå processen genom en liknelse.
</description>
         <pubDate>Thu, 16 Jun 2005 08:59:17 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-34</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Olika slags (X)HTML</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-32</link>
         <description>I &lt;a href=&quot;artikel-30&quot;&gt;den förra artikeln&lt;/a&gt; så vi vad som kan vara en god HTML-kod. Där började vi titta lite på skillnaderna mellan HTML och XHTML, samt på nedvärderade taggar och attribut. Nu skall vi gå vidare och utforska detta närmare och se mer specifikt på olika slags HTML.</description>
         <pubDate>Wed, 11 May 2005 05:38:32 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-32</guid>
      </item>
      <item>
         <title>God HTML</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-30</link>
         <description>Det finns några saker som utmärker välskriven HTML-kod. God HTML-kod är inte skriven så att den bara fungerar i några få webbläsare, eller i värsta fall bara i en enda. Den är inte skriven så att man med HTML-koden bryter mot givna regler eller för att skapa visuella effekter.</description>
         <pubDate>Tue, 10 May 2005 17:33:46 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-30</guid>
      </item>
      <item>
         <title>HTML - vad är det</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-29</link>
         <description>HTML är ett &lt;dfn title=&quot;Dataspråk som märker upp dokument&quot;&gt;sidbeskrivningsspråk&lt;/dfn&gt;. Från början var det tänkt att användas för vetenskapliga dokument inom forskarvärlden. Tack vare tekniker som DNS och HTTP, så kunde man skriva ett enkelt märkspråk som kunde koplla ihop ett dokument med andra. Vi kallar dessa kopplingar för &lt;dfn&gt;länkar&lt;/dfn&gt;. HTML i sig utläses &lt;span lang=&quot;en&quot;&gt;Hyper Text Markup Language&lt;/span&gt;. &lt;span lang=&quot;en&quot;&gt;&lt;q&gt;Hyper Text&lt;/q&gt;&lt;/span&gt; i namnet står alltså för förmågan att länka, eftersom &lt;dfn&gt;hypertext&lt;/dfn&gt; är just ett annat ord för länkning. &lt;span lang=&quot;en&quot;&gt;&lt;q&gt;Markup&lt;/q&gt;&lt;/span&gt; betyder uppmärkning och det görs med speciella &lt;dfn&gt;&lt;q&gt;taggar&lt;/q&gt;&lt;/dfn&gt;.
</description>
         <pubDate>Tue, 10 May 2005 13:27:35 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-29</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Webbteknik för totala nybörjare</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-28</link>
         <description>Denna artikel går igenom grundläggande termer och begrepp, samt förklarar vad för slags kompetenser man kan tänkas behöva träna upp om man vill jobba med webben. Innan vi börjar koda, så måste vi veta vad slags krav den moderna webben ställer på mitt kodande.</description>
         <pubDate>Mon, 09 May 2005 14:38:00 +0200</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-28</guid>
      </item>
      <item>
         <title>Webbens utveckling - webbutveckling</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-25</link>
         <description>En hemsida idag är inte längre en samling dokument man tittar på. Den är ett system där
    informationen skapas, flyttas och uppdateras i realtid, utifrån kopplingar till databaser och
    en mängd andra informationskällor.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Webben år 2005 är inte vad den var år 2000 och år 2000 var webben inte detsamma som år 1995.
    När man pratar om att &quot;göra hemsidor&quot; eller &quot;ha en hemsida&quot; så är det därför väldigt viktigt
    att man inser att begreppet hemsida inte är detsamma nu som det var för några år sedan och att
    den kommer att ha förändrat sig igen om några år.
 Jag kommer här att beskriva utvecklingen innan jag drar några slutsatser för hur man bör gå till väga när man skapar webbsajter idag. Jag riktar mig i denna artikel inte till tekniker, utan till andra som har ansvar för hemsidor eller nybörjare som funderar på att &quot;göra en hemsida&quot;. Mitt språk kommer därför att vara relativt fritt från tekniska termer, men det innebär också att det kommer att sakna den precision som en tekniskt bevandrad läsare skulle önska.
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
År 1995 var det en ganska enkel sak att enas om vad det innebar att &quot;ha en hemsida&quot;, idag är det vitt skilda saker som man kan mena med det begreppet.

Den instans i samhället där insikten om webbens föränderlighet verkar ha svårast att slå rot är ironiskt nog skolan. Det sätt på vilket läroplanen är skriven i ämnet webbdesign är inte bra. Bland annat står där i betygskriterierna att &quot;eleven fullgör sina arbetsuppgifter på ett i det närmaste professionellt sätt&quot;. Med den teknikutveckling som har skett bara de senaste tre åren är den formuleringen löjlig. </description>
         <pubDate>Sun, 27 Feb 2005 10:54:04 +0100</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-25</guid>
      </item>
      <item>
         <title>En analys av Åke Greens predikan</title>
         <link>http://www.keryx.se/artikel-23</link>
         <description></description>
         <pubDate>Thu, 10 Feb 2005 08:07:00 +0100</pubDate>
         <author>gunther@keryx.se (Lars Gunther)</author>
         <category domain="http://www.keryx.se/rss/kategorier.php">keryx/gunther/artiklar</category>
         <guid isPermaLink="true">http://www.keryx.se/artikel-23</guid>
      </item>
   </channel>
</rss>